Nog!

Nu äntligen tycks polletten fallit ner och jag fattar saker!
Om det verkligen ska kunna vara han å jag så måste han nog visa saker, uppskatta mej!
Sen otroheten som jag förövrigt inte kommit över, upptäckte jag igår kväll...
Så har han skrikit att han hatar mej å vill göra slut, alldeles nyss bad han mej dra åt helvete...
Och varför då?
Ja, tydligen för att jag sa att jag behövde säga en viktig sak till han...
Det tålde han inte, så då blir han arg...
Men nu är det såhär, jag orkar inte leva tillsammans med någon som inte fattar att ja inte kommit över hans otrohet helt, som inte kan visa att det var ett misstag, som inte kan visa att han älskar mej, utan istället ber mej dra åt helvete inför hans kompisar!
Jag förtjänar någon som respekterar, älskar å uppskattar mej!
Jag förtjänar inte att få så mycket skit som han gett mej dom senaste månaderna..
Det gör ont, för jag älskar verkligen han..
Men han måste fatta att jag inte kan, och inte orkar leva med en sån behandlar mej illa.
Har börjat fundera på om det var hit han ville komma från början, att ja skulle ställa ner foten och säga ifrån, att det är först då han kanske fattar att han inte kan behandla mej såhär!
Fattar han inte själv att det känns som han inte älskar mej då han är å festar med blandannat tjejen som han var otrogen med, ber mej dra åt helvete och vill inte träffa mej!
Det får en verkligen att känna sej älskad!